Vänsterpartiets märkliga agerande kring NATO

Ledningen i Vänsterpartiet har agerat mycket märkligt i NATO-frågan. Istället för att bedriva opinionsarbete mot NATO har de i praktiken lagt sig platt för regeringen och socialdemokraternas linje i frågan. Argumentationen har varit noll eller i de fall den förekommit så har den varit meningslös.

Dadgostar har bland annat sagt att det inte är nån idé att bedriva opinionsarbete mot NATO för att en majoritet av det svenska folket är mot NATO-medlemskap. Det är onekligen en mycket märklig ståndpunkt. För det är ju att förklara att det egna partiet inte bör finnas. En majoritet av det svenska folket är ju emot den politik som Vänsterpartiet står för. Om vi ska följa Dadgostars resonemang om NATO så skulle det innebära att det vore omöjligt att driva några som helst vänsterpartikrav. Partiet kan då lika gärna läggas ner.

Hur borde Vänsterpartiet ha agerat?

Vänsterpartiets agerande i NATO-frågan kritiseras av många medlemmar i partiet. En av dem är Marcus Wallin som är kommunfullmäktigeledamot för Vänsterpartiet. I en artikel i Flamman formulerar han hur Vänsterpartiet borde ha agerat i frågan om NATO-medlemsskap:

1. Våga vara vänster och stå upp för vårt partiprogram! Det går inte att gång på gång kalla partiprogrammet för förlegat eller göra tolkningar som saknar grund. Vi är ett socialistiskt parti. Det innebär även att vi är motståndare till kapitalism och imperialism, det behöver vi stå upp för i ord och handling. En feg vänster är en svag vänster!
2. Fokusera på rörelsebygge istället för politisk triangulering. Stärk banden till organisationer som Svenska Freds och Rojavakommittéerna. Medlemstillströmningen till Svenska Freds och stödet för aktionerna från Rojavakommittéerna visar med all tydlighet att vi inte står ensamma i vårt Natomotstånd. Precis som V fick en enorm medlemsökning när vi tog strid emot marknadshyror har Svenska Freds fått tusentals nya medlemmar. En stor minoritet i Sverige är, trots all krigshets och ensidig medierapportering kring Nato och det ryska hotet mot Sveriges säkerhet, fortfarande negativa eller osäkra kring ett svenskt Natomedlemskap.
3. Våga kommunicera det vi tror på! Vem orkar lyssna på en politisk robot med talepunkter som vilken socialdemokrat som helst skulle kunna slänga sig med? Vem bryr sig om en kommunikationsstrategi där ”processen” för att bli Natomedlemmar hamnar i fokus? Våga vara en passionerad politisk ledare som pratar ideologi och visioner, istället för ständig kappvändning utifrån vart en tror att opinionsvindarna blåser. Så drar vi samhället åt vänster, tillsammans.

Det går fortfarande att agera

Wallin understryker också att det fortfarande går att agera i frågan. Turkiet och Ungern har fortfarande inte godkänt Sverige som NATO-medlemmar. Det går fortfarande att bedriva opinionsarbete och att förhindra ett svenskt NATO-medlemsskap. Dessutom går det att oavsett om Sverige är NATO-medlem eller inte att driva frågan om en upplösning av NATO. NATO bör dock ersättas med nåt annat. NATO är ett högerprojekt som är till för att bevara rådande kapitalistiska och imperialistiska maktförhållanden i världen. Något som Wallin mycket riktigt påpekar.

Samtidigt kan vi inte bortse från det hot som finns i vår närhet i form av ett aggressivt och imperialistiskt Ryssland. Nån form av allians för att skydda oss mot dem bör finnas. Men odemokratiska länder som Erdogans Turkiet bör inte kunna vara en del av en sådan allians.